500-årsjubileum för Boalt & hemvändaredag!

Söndagen den 31 augusti kl. 14 – 17 firade vi  att namnet Boalt funnits i 500 år. Det blev en fantastisk dag med c:a 100 personer på plats i bygdegården. Eftermiddagen inleddes med att familjen Bengtsson från Tomelilla spelade på bl.a. nyckelharpor. Anders Bengtsson är bördig från Strönhult. Bertil Häggman, Boaltsbo sedan 5 år tillbaka, är den som upptäckt att ortsnamnet Boalt funnits nedtecknat i ”Palteboken” i Lunds arkiv redan 1514. Bertil kunde berätta både om förändringar av stavningen och vad namnet troligen kom av. Efter fikat visade Olle Martinsson över 100 gamla bilder och berättade dess historia. Han kunde även namnen på de allra flesta personerna. Imponerande! Se Peter Martinssons film på Youtube . Se bilder här! Länk till Kristianstadsbladet. Norra Skåne, länk 1,

Kommentarer

Till Boalts bygdeförening

Boalts 500-årsjubileum och historia
Vill sända några rader med anledning av jubileumsfesten den 31 augusti 2014 i bygdegården. Den var välorganiserad och välbesökt samt visade att det existerar ett stort intresse för kulturfrågor kring Boaltsbygden. Mediauppmärksamheten var omfattande med flera artiklar i Kristianstadsbladet och Norra Skåne. Mitt anförande den 31 augusti kommer att publiceras i tidskriften Gydhingen under hösten 2014.
Under åren har det utgivits flera bidrag, som dokumenterar Boaltsbygdens 500-åriga historia. En längre artikel och en bok. 2006 ingick en rikt illusterad artikel av Elis Lundqvist i ”Glimåkra Hembygdsförenings årsskrift” under titeln ”Boalt i gamla tider”. Jan-Åke Dahl har utgivit den väldokumenterade och välillustrerade boken ”Tre gårdar – Bygdekrönika över Bösakulla, Färgeshult och Söndraryd”.
I de ovan nämnda publikationerna finns ett värdefullt grundmaterial för en skrift om Boalts historia. Det finns säkert möjligheter att söka stöd för utgivning av en bok om Boaltsbygdens historia. Det existerar gott om medel för främjande av hembygds- och kulturhistoria och ett stort läs- och köpintresse.
500-årsjubileet skulle kunna vara en utgångspunkt för en utgivning av ovan nämnda bok. Ett rikt släkt-, kultur- och näringslivsmaterial bör garantera framgång.
2 september 2014
Med vänlig hälsning
Bertil Häggman
Jur kand, författare

Kommenterat av Bertil Häggman den 2014-09-02 klockan 14:30

Vi tackar Dig för ett mycket intressant anförande. Det blir spännande att ta del av vad som kommer i framtiden om äldre tider!I synnerhet Boalts.
Ingrid Johansson

Kommenterat av ingridjohansson den 2014-09-02 klockan 15:33

BOALT SOM ORT- OCH SLÄKTNAMN

Ortnamnet

Ortnamnet Boalt (Glimåkra) är fascinerande liksom efternamnet. En artikel (Nils Balte, ”Vid släktträff i Boalt”, Göingebladet, Nr 4/december 1983, sid. 20 – 21) nämner att år 1481 var första gången Boalt nämns i källorna. Det var under den danska tiden och orten hette då Boult. Det var en förläning till en av den danske kungens män.

I 1610-1611 års danska skattelängd finns två gårdar nämnda i Boald. Ägarna var Svend Björns och Ored Ouels. Byn förskonades inte från de svensk-danska krigen och en rapport talar om att gårdarna 1662 låg öde. Militären lade beslag på vad som återstod och först 1790 kunde gårdarna friköpas.

Det nuvarande Ortnamnsregistret (Uppsala) har en uppgift om att Boalt skulle härstamma från Bo(d)a(hu)lt: Äldst Bodahult där bod = ’fäbod’ (?) och ’hult’ = skogsdunge, står det.. Boalt (Glimåkra) är inte det enda. Det lär finnas ytterligare några Boalt runt om i Skåne (Boalt i Visseltofta och Boalt i Vittsjö). Dessutom Boalt i Enslövs socken i Halland och ett i Jönköpings län.

Släktnamnen

I mitt sökande efter slätnamnet Boalt i Sverige har jag fastnat för professorn Hans Gunnar Boalt, som var född på Ljusterö i Stockholms skärgård 1910 och avled 2000. Han var Stockholms universitets förste sociologiprofessor och en rad sociologiprofessorer av första och andra generationen var hans elever. Men något Boalt finns inte på Ljusterö så hans namn kan nog inte ha kommit från ortnamnet Boalt. Men det kan ju vara från Boalt genom äldre generationer.

Via Anbytarforum har jag funnit en Svend Boalt, vars far Ole Boalt levde ca. 1600 – 1650 i Kristianstads län (dåvarande Danmark). Svend Boalt skall ha varit snapphane och flera brev och berättelser av honom finns i Rigsarkivet i Köpenhamn. Brodern till Svend hette Jens Olsen Boalt, f. 1640, också i Kristianstads län. Han började studera vid Köpenhamns universitet år 1660.

Mycket fascinerande är att det finns många i Förenta Staterna med efternamnet Boalt och det tog en viss tid att få fram att det amerikanska Boalt förmodligen kom från engelska invandrare till USA. De skall ursprungligen ha hetat Bolt (=bult, låskolv eller regel) och en person i England med namnet Bolt var ursprungligen en tillverkare av bultar, låskolvar eller reglar.

Boltarna och Boaltarna (en variation) har spritt sig över hela USA. Laurens County i delstaten South Carolina lär vara det county som har flest Boltar per capita. Den förste Bolten kom dit 1754.

Den mest kände Boalt i USA är nog John Henry Boalt (1837 – 1901), som var advokat och domare i Kalifornien. Hans änka, Eliabeth Josselyn Boalt skänkte pengar till Kalifornienuniversitetet år 1906 till byggande av den juridiska fakulteten, som fick namnet Boalt Hall vid UC Berkeley.

Så gåtan med efternamnet Boalt i USA är löst. Det kom inte till Amerika med svenska invandrare från Göinge.

Den som har kunskaper om Boalt (Glimåkra) och närmare information om namnets ursprung hoppas jag skriver om detta och sänder in.

Bertil Häggman

Kommenterat av Bertil Häggman den 2014-09-07 klockan 10:01

ORTNAMNET BOALT

Det nuvarande Ortnamnsregistret har en uppgift om att Boalt skulle härstamma från Bo(d)a(hu)lt: Äldst Bodahult där bod = ’fäbod’ (?) och ’hult’ = skogsdunge. Boalt (Glimåkra) är inte det enda Boalt i Sydsverige. Det lär finnas ytterligare några Boalt runt om i Skåne (Boalt i Visseltofta och Boalt i Vittsjö). Dessutom Boalt i Enslövs socken i Halland och ett i Jönköpings län.

Ortnamnet Boalt är första gången belagt i den danska Palteboken, som har daterats till 1514. Den lades upp i danske ärkebiskopens skrivarstuga i Lund. Ärkebiskopen hette då Birger Gunnersen och det var en katolsk kyrka. Danmark (inklusive Skåne) blev protestantiskt först 1536. Gunnersen var en nitisk ledare för ärkebiskopsämbetet. Det var genom hans försorg som en större jordebok lades upp över egendom, som tillhörde Lunds ärkesäte.

Boken innehåller huvuddelen av ärkebiskopens gods, som förvaltades från Lund. För gårdarna angavs åkerareal, mätt i kvantiteten utsäde, och ängsmarken, angiven i antalet lass skördat hö. Oftast angavs också åker- och ängslotternas namn och storlek. Uppgifterna kom därför att vara till nytta för ärkebiskopens official och hans fodermarsk, som var de främsta förvaltningstjänstemännen.

Efter 1536 indrogs kyrkans egendom till danska kronan. Palteboken fanns tillgänglig och nyttjades flitigt under 1500- och 1600-talen fram till det att boken kom i svensk ägo. Den lär efter några århundraden ha varit i dåligt skick. Ordet Palte användes första gången 1581 och har sammanställts med det danska ordet ”Pjalt” vilket betyder ”trasa, genom slitning illa medfaret stycke” och den troliga betydelsen är således ”trasboken”. En rad avskrifter av boken gjordes dock.

På grund av Paltebokens omfattning ansågs det länge uteslutet att den skulle kunna ges ut i tryck men det skedde dock 1953 och uppgifterna finns således nu tillgängliga för alla i en kommenterad utgåva av Gösta Johannesson. Denne presenterar i utgåvan en omfattande historik över bokens öde från 1514 till 1953.

Det avsnitt, som behandlar Boalt, finns under Östra Göinge härad och Hemlinge län. Det danska länet var som i Sverige inte någon större administrativ förvaltningsenhet utan betecknade en ofta ganska liten grupp gårdar/hemman, som av administrativa och kamerala skäl betraktades som en enhet.

Boalt omnämns för första gången på s. 327 i 1953 års upplaga (rad 10 – 14 i 139 r.)

Där står det Boalt, Tönniss – ij pd j fiering smör – j otting smör – j pd honning – xv sk.

Brukarens namn var således Tönniss. Kvantiten naturaintäkter i smör var ij (2) pund och j (1) fiering samt j (1) otting. Honungsintäkten var j (1) pund. Ränteintäkten var xv (15) skilling.

Det fanns enligt Palteboken år 1514 ytterligare en gård i Boalt som tillhörde ärkebiskopen (uppgifterna finns på s. 329 i 1953 års upplaga (rad 1 – 4 i 140 r.).

Brukarens namn var Suend Nielssön som även brukade en gård i Mölleröd. Kvantiteten naturaintäkter i smör var ij (2) pund och i honung j (1) pund.

Bertil Häggman

Artikeln har i en annan version publicerats i tidskriften Allt om Göinge, Osby, nr 9, 8 – 21/5 2013.

Kommenterat av Bertil Häggman den 2014-09-07 klockan 10:14
Kommentera