Vår idégrund

Bygdegården i det moderna samhället

Välkommen till bygdegården och till de tankar och idéer som bär bygdegårdsrörelsen. Det här idéprogrammet fastställdes vid riksförbundsstämman i Dalarna år 2000.

Varje bygdegård är unik. Ingen bygdegårdsförening är den andra lik. Ändå finns det många gemensamma nämnare – och många utmaningar som vi alla delar. Här tecknar vi drag som karaktäriserar en bygdegård. Här lyfter vi fram sambanden mellan vardagens många aktiviteter i bygdegården och värden som människans växande, bygdeutveckling och demokrati. Här presenterar vi bygdegården som forum för framtidsbygget.

För oss som redan tillhör bygdegårdsrörelsen är programmet en inspirationskälla till att se storheten i arbetet hemma i bygdegården och bygdegårdsföreningen. Till andra, som nyfiket blickar in i Bygdegårdarnas Riksförbund, förmedlar vi några glimtar från en modern och växande folkrörelse.

När människan utvecklas, utvecklas också samhället.

Bygdegårdarnas Riksförbund

 

Inledning

Bygdegården är den naturliga mötesplatsen i närmiljön. Bygdegården, som kan heta bygdegård, bystuga, medborgarhus eller något annat,  är en allmän samlingslokal, öppen för alla – för barn, ungdomar, vuxna, för familjer, föreningar, företag och alla andra, förutsatt att värderingsgrunden är demokratisk.

Som mötesplats är bygdegården en groningsgrund för demokratin. Vi människor behöver möta varandra och få tillfälle att talas vid, för att kunna forma förslag och fatta beslut om vår nutid och framtid. Därför behöver vi också rum, där vi kan mötas, samtala och skapa. Därför behöver vi allmänna samlingslokaler – bygdegårdar – som ger oss friheten att ta initiativ och som ger närmiljön liv och innehåll.

 

Egen profil

Varje bygdegård har sin egen profil. Det är en av poängerna i bygdegårdsrörelsen. Det är ju människorna i närmiljön – som vi här väljer att kalla bygden – som sätter sin prägel på både hus och verksamhet. Varje bygdegård har sin historia; hundratals hus är byggda som bygdegårdar medan hundratals andra bygdegårdar har skapats i hus där annan verksamhet har avvecklats, bland annat skolor. Varje bygdegård bärs av människor lokalt, nästan alltid i form av en ideell förening, och det är självklart att utgå från de lokala förutsättningarna.

I den färgsprakande palett av bygdegårdar som finns i Sverige – olika i arkitektur, verksamhet och namn – är det ändå alltid möjligt att identifiera bygdegårdens kännetecken:

Bygdegården

  • Är en allmän samlingslokal, tillkommen på bygdens initiativ och öppen att hyra.
  • Välkomnar alla – alla med demokratisk värderingsgrund.
  • Bärs av, i huvudsak, ideella insatser från människorna i bygden.
  • Ger möjlighet till gemenskap och fest, kunskap och kultur.
  • Ger människan möjligheter att växa och bygden möjligheter att utvecklas.

Bygdegårdsrörelsen är en folkrörelse i människors närmiljö. Vi finns och vi verkar i människors vardag.

Öppen för alla

De flesta bygdegårdarna finns på landsbygden, där bygdegården ofta är den enda samlingsplatsen.

Det finns bygdegårdar också i tätorterna – både i mindre tätorter och i storstad. Ännu fler lokaler i tätorter och stadskvarter fungerar som om de vore bygdegårdar, men har ännu inte blivit uppmärksamma på att tätortslokaler självklart kan söka stöd och gemenskap i vår organisation för bygdegårdar.

Bygdegårdens kännetecken är varken ort eller arkitektur. Bygdegårdens kännetecken är just öppenheten för alla och sättet att arbeta.

Vare sig bygdegården är en röd stuga på landsbygden eller ett stenhus i staden är grundfilosofin alltid den samma: Det är nära till bygdegården, och bygdegården förutsätter ett lokalt engagemang. Den starka lokala förankringen är vårt signum.

 

Bygdegården – en levande mötesplats i nuet

Bygdegården är en modern mötesplats som ger oss möjligheter att förverkliga drömmar.

En ensam aktör kan inte skapa den mångfald som gör närmiljön innehållsrik och intressant. Det behövs initiativ från många olika – från enskilda, föreningar, offentliga aktörer och företag – för att skapa en helhet med spänst och bredd. Bygdegården ger grundförutsättningen i form av den fysiska mötesplatsen.

Bygdegårdsföreningen har en nyckelroll för att samordna initiativ och skapa gemenskap och utveckling i bygden. Om aktiviteten från andra aktörer avtar, ökar behovet av att bygdegårdsföreningen träder in också som arrangör av verksamhet. Bygdegårdsföreningen är ofta en kraftkälla som samlar och sätter snurr på verksamheten i bygden.

Kunskapens hus

Av tradition är bygdegården ett kunskapens hus. I studiecirklar möts människor till gemensamt kunskapssökande i ämnen av alla slag. Vid föreläsningar och kulturprogram tillförs perspektiv – kunskap och vyer som lyfter tanken på färd. Många bygdegårdar erbjuder böcker som kan köpas vid bokbord eller boksnurror. En rad bygdegårdar rymmer folkbibliotek.

Fler och fler bygdegårdar utrustas med modern informations- och kommunikationsteknik, IT, som öppnar nya vägar till kunskap och till lärande på distans. Genom IT kan varje bygdegård vara ett centrum för, nära nog, all världens kunskap.

Kulturens hus

Bygdegården spelar en viktig roll för ett levande lokalt kulturliv.

I bygdegården möts amatörer i eget skapande. Resultatet blir teater, konsthantverk och skrivarverkstäder, gemensamt utövande i körer, dansgrupper, musikensembler, berättarkaféer och mycket mer.

Bygdegården är estrad för professionella kulturarbetare. Teatergrupper träder tiljorna, filmer flyttar oss till en annan värld, musiker tar ton, författare levandegör litteratur och bildkonstnärer omvandlar bygdegården till konsthall. Därmed är bygdegården också en naturlig arena för ortens och omgivningens kulturarbetare.

Bygdegårdsrörelsen är en ledande och respekterad aktör för kultur i hela landet och en viktig samarbetspart för nationellt verksamma organisationer och institutioner på kulturområdet.

Bygdegården är gemensamt vardagsrum för hela bygden och välkomnar alla som flyttar in i grannskapet. Bygdegården finns till för kulturmöten – mellan människor i olika generationer och med bakgrund i olika landskap, länder och kulturer. Många bygdegårdar har – genom aktiviteter tillsammans med invandrare, vänortskontakter eller engagemang i biståndsfrågor – en mångkulturell och internationell prägel.

I många bygdegårdar återkommer aktiviteter som levandegör traditioner, hantverk och andra minnen. Här samverkar bygdegårdsföreningar ofta med hembygdsföreningar, som ju arbetar med kulturminnesvård och är engagerade i lokala museer i form av hembygds- eller gammelgårdar.

Ungdomens hus

De första bygdegårdarna byggdes av ungdomar, och ungdomars kultur och egna skapande har sin givna plats i bygdegården. Barn och ungdomar har förtroendet att vara i bygdegården och tillsammans forma egna verksamheter. Dans, idrott, film och teater är populära ungdomsaktiviteter i många bygdegårdar. Bygdegården är viktig som forum för unga människors idé- och tankeutbyte, för deras kulturskapande och nöjen. Samtidigt är bygdegården en miljö, där ungdomar naturligt möter människor ur äldre generationer.

I bygdegården bjuds skolan spännande möjligheter till aktiviteter i friare former än vad klassrum och hörsalar i regel medger. Skolklasser använder bygdegården regelbundet i vardaglig verksamhet eller exempelvis vid temafördjupning och lägerskolor. Många bygdegårdar rymmer fritidshems- och fritidsgårdsverksamhet i egen eller kommunal regi.

Utvecklingens hus

Bygdegården är den plats där människor möts och samtalar – och det är självklart att de samtalen bland annat berör förhållandena i bygden. Lika självklart är det att efterlysa ett lokalt ledarskap, som gör att människors tankar och erfarenheter, drömmar och visioner kan formas till analyser, målformuleringar och handlingsplaner och leda till ett lokalt utvecklingsarbete.

Bygdegårdsföreningar fungerar också som lokala utvecklingsgrupper, och många av dessa ingår i nätverket Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Men bygdegårdsmänniskor är sällan stora i orden: Oändligt många är de lokala bygdegårdsinitiativ som har stor och direkt betydelse för utvecklingen i bygden, men som aldrig förses med etiketten ”bygdeutveckling” eller presenteras i sitt rätta framtidsperspektiv.

Tanken om hållbar utveckling har stark förankring i bygdegårdsrörelsen, och många bygdegårdar är, genom miljöanpassade lösningar vad gäller drift och materialval, med och visar vägen till ett samhälle i samklang med naturen. Sedan mitten av 1990-talet arbetar bygdegårdsrörelsen med miljöcertifiering i tre steg, som fokuserar både bygdegårdens egen miljöanpassning och bygdegårdens roll för att väcka och underlätta miljöengagemang i hem och hushåll.

Bygdegårdens roll i det moderna samhället

Allt bygdegårdsarbete handlar i grunden om den enskilda människan – hennes möjligheter att växa och göra verklighet av visioner.

Varje människa behöver vara efterfrågad och sedd för att kunna utvecklas. Varje människa behöver sammanhang som stärker självtillit, uttrycksförmåga, ansvarstagande, initiativkraft och samspel med andra. Varje människa har rätt till ett värdigt liv – och när människan utvecklas, utvecklas också samhället.

Forum för fest och framtidsbygge

Ett levande lokalt samhälle förutsätter kontakt mellan människor och dialog om hur gemensamma angelägenheter ska lösas. Den sociala kontakten är en bärande grundsten i demokratibygget, och i varje lokal miljö måste det finnas en allmän samlingslokal som främjar samvaro. Det är ett särskilt ansvar att knyta kontakt med och välkomna varje nyinflyttad.

I vår tid är avstånden ofta långa mellan boendet och arbetet eller skolan. Viktiga kontaktnät, exempelvis till den äldre generationen, breder ut sig över så stora geografiska områden att den vardagliga gemenskapen går förlorad. Våra liv i Sverige påverkas mer och mer av internationella strömningar, men också det motsatta gäller: Handling lokalt påverkar klimatet globalt. Till vardags rör vi oss mellan olika platser, olika miljöer, olika grupper av människor, olika tankevärldar och olika kulturflöden. Här blir bygdegården en betydelsefull fast punkt i tillvaron.

Varje bygdegård är unik, och samtidigt delar vi alla i bygdegårdsrörelsen ambitionen att varje samlingslokal ska vara tillgänglig och ändamålsenlig för alla. Alla människor har rätt till samlingslokalen och ingen ska stängas ute på grund av funktionshinder. Alla våra gäster ska få ett personligt och värdigt bemötande, och därför är det viktigt att varje bygdegårdsförening utformar ett eget aktivt värdskap.

En samlingslokal som är bygdegård ska kunna användas i många olika sammanhang. Den ska fungera i glädje och sorg, vid fest och samhällsdebatt, för barn och vuxna, för små intima möten och storslagna evenemang. Lokalen ska ge värdig inramning i allvarets stund och vara en naturlig plats för andakter och samtal om livsavgörande frågor. En annan dag ska den bidra till festlig och glad atmosfär. Livliga barnaktiviteter ska fungera lika väl som stillsamma studier.

Allt sammantaget ställer stora krav på bygdegårdens utformning och inredning. Lokalerna ska vara handikappanpassade och flexibla för användning i olika sammanhang. För alla som vistas där, ska lokalerna uppfylla högt ställda krav på tillgänglighet, trygghet och säkerhet. De ska förmedla god stil och hög kvalitet och bjuda en trivsam bygdegårdsatmosfär. Ljus och ljud ska vara fullgott, och förråden måste vara så rymliga att det är möjligt att skapa fria golvytor för aktiviteter som förutsätter just frihet från möblemang. Bildkonst av främsta slag ska bidra till att ge karaktär och profil åt vår samlingslokal. Varje hus har sin historia och arkitektur, och renoveringar bör ske pietetsfullt. Redan i utemiljön ska bygdegården vara välkomnande – erbjuda plats för både parkering och aktivitet, spegla årstiden genom blommor och träd och därtill bland annat medge en diskret och klok hantering av avfall.

Lokalerna i sig ska främja kontakt och möten – också mellan människor och grupper som inte hade räknat med att mötas. Entréhallen – eller annat lämpligt utrymme – kan utvecklas till ett gemensamt torg för oväntade möten, nya kontaktytor, samtal och gemenskap.

Utan tusentals och åter tusentals ideellt engagerade människor skulle inte Sveriges alla bygdegårdar finnas och fungera. Det lokala engagemanget fritar dock inte samhället i form av kommuner och stat från ansvar. Det är ett samhällsintresse att alla människor, i alla delar av landet, har tillgång till moderna samlingslokaler. Därför har samhället ett ansvar att medverka till finansiering av ny-, om- och tillbyggnation av allmänna samlingslokaler. Ett oavvisligt grundkrav är att alla allmänna samlingslokaler är handikappanpassade och att Sverige lever upp till Förenta Nationernas deklaration om handikappades rättigheter att leva ett liv som andra människor.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • genom utbildning och inspiration medverka till att landets alla bygdegårdar motsvarar högt ställda krav på allmän tillgänglighet, flexibel användning, aktivt värdskap och själfull inredning som förknippas med hög kvalitet och god stil,
  •  pietetsfullt vårda våra hus med respekt för varje hus historia och arkitektur,
  •  ge landets alla bygdegårdar tillgång till högklassig bildkonst av konstnärer från vår egen tid och därmed bidra till att ge konsten en naturlig plats i människors vardag,
  • att samhället – på nationell, regional och kommunal nivå – genom ekonomiska bidrag tar ansvar för att moderna, miljö- och handikappanpassade samlingslokaler kan finnas och                fungera i hela landet.

Levande demokrati

Demokrati betyder folkstyre och fordrar – för att vara värd sitt namn – delaktighet av de många människorna. Från att ha varit ett land, uppmärksammat för högt valdeltagande och starkt partipolitiskt engagemang, visar Sverige de senaste åren vikande valdeltagande och minskat antal medlemmar i de politiska partierna. Detta är en allvarlig tankeställare för alla som värnar om ett demokratiskt system.

Nu gäller det att utveckla former för ett samhällsarbete som tar tillvara det personliga engagemang som varje människa när inom sig.

Bygdegården är i flera viktiga bemärkelser en groningsgrund för demokratin. Bygdegården gör det möjligt att ta tillvara yttrande- och mötesfriheterna. Även vardagens aktiviteter i bygdegården, inte minst kulturskapandet, påverkar förutsättningarna för levande demokrati: När människan stärks i tilltron till sina resurser och utvecklar sin uttrycksförmåga, ökar förutsättningarna för att hon tar tillvara yttrandefriheten; ger sina idéer till känna. När människan genom studier och kulturupplevelser vidgar vyerna, ökar motivationen för samhällsengagemang.

De allra flesta aktiviteterna i bygdegården bärs av föreningar, och föreningsarbetet i sig ger ovärderlig skolning i demokratins arbetsformer. Att rättigheter förenas med ansvar och skyldigheter är en sanning som gäller både i bygdegården och i samhället som helhet.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • uppmuntra arbetssätt som bjuder in och engagerar alla människor i grannskapet till gemensamma aktiviteter i bygdegården,
  • erbjuda en mötesplats för det lokala, offentliga samtalet,
  • genom arbetet i bygdegården tydliggöra den delaktighet och det ansvar som demokratin förutsätter.

Ungdomars växande

Ungdomars tilltro till demokrati är en nyckel till framtiden. Unga människor måste få förutsättningar att tidigt använda och utveckla demokratiska arbetssätt. Det kan endast ske om vuxna tar ungdomar på allvar, möter dem med respekt och positiva förväntningar och anförtror dem ansvar.

Bygdegården är ett utmärkt plats för ungdomars egna verksamheter. Ungdomar måste få använda bygdegården utifrån sina förutsättningar. Kultur i olika former är ett vitalt uttryckssätt för unga människor, och det är självklart att varje bygdegård ska erbjuda rum för ung kultur. Det måste också finnas öppenhet för att prova nya verksamheter – aktiviteter som vuxna kanske aldrig ens har hört talas om, men som är attraktiva för ungdomar och som kan bidra till att göra bygdegården till en naturlig mötesplats för unga människor.

Det är viktigt att barn och ungdomar får delta på sina egna villkor. Ungdomar ska bemötas på samma sätt som vuxna när förslag prövas och ansvar fördelas. Att få delta på sina villkor innebär också möjlighet att påverka och förändra invanda arbetsformer. Ungdomarna ska vara företrädda i bygdegårdsstyrelsen – gärna av flera ungdomar, eftersom en ensam ung människa kan tveka att möta upp. Det är också viktigt att ungdomar tidigt får lära sig att själva ta ansvar för och vårda de lokaler och den utrustning som de använder.

Genom samverkan med barn- och ungdomsorganisationer kan bygdegårdsföreningen främja att ungdomar leder ungdomar så att alla deltagare har möjlighet att säga sin mening och vara med och fatta besluten. Det är avgörande för demokratin att ungdomar tidigt får erfara att initiativ och dialog ger resultat. Det gäller demokratins överlevnad.

Bygdegården ska vara en självklar plats för ungdomars samhällsengagemang. Ungdomar måste få utrymmen där de kan engagera sig i viktiga frågor, tackla orättvisor, kämpa för sin åsikt, kontakta pressen, hålla öppet hus, skriva egna sånger och teaterspel och göra allt annat som är uttryck för engagemang i samhällsfrågor.

Ungdomars förankring och glädje i sin egen hembygd är en av de livserfarenheter som kommer att påverka deras val av framtid. Starka rottrådar bidrar till identitet och trygghet – det gäller vare sig hembygden är landsbygd eller stad. Ungdomsår, fyllda med spännande och roliga aktiviteter, inspirerar till en positiv bild av framtid i hembygden. För att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas, är det A och O att många av både landsbygdens och städernas unga vill välja att skapa sin framtid på landsbygd.

Alla människor, inte minst ungdomar, utvecklas av att byta miljö, få nya intryck och vidgade kontaktytor. Vägen till framtid på landsbygd kan därför gå via studier och arbete i en ort med stadens puls och mångfald – förutsatt att det sedan är möjligt att etablera ett fullgott vardagsliv långt från tätorten. Först då unga människor kan välja en framtid på landsbygd kan hela Sverige leva.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • göra bygdegården till barns och ungdomars andra hem, där de tillsammans kan skapa sin egen verksamhet och därtill möta andra generationer,
  • samverka med barn- och ungdomsorganisationer och ge unga människor förutsättningar att vara delaktiga i demokratiprocessen,
  • vara ett forum för ungdomars samhällsengagemang,
  • ge ungdomar plats i våra styrelser,
  • ge unga människor en positiv bild av framtid i hembygd.

 

Kulturen lyfter och lyser

Bygdegården som allmän samlingslokal spelar en nyckelroll för att kulturlivet ska leva i det lokala samhället. Bygdegården bjuder möjligheter för kulturaktiviteter av alla slag – för teater, dans, musik, litteratur, kulturarv, konst, film, för amatörverksamhet och professionell medverkan.

Kultur handlar i grunden om människans växande. Kultur kan stärka självkänsla och uttrycksförmåga. Kultur kan tydliggöra rottrådar och ge identitet. Kultur kan roa och oroa, stärka gemenskap och ge nya infallsvinklar. Ändå råder det ingen tvekan: Kultur har ett egenvärde. I kulturskapandet finns inga måsten. Kulturen ska vara en fri och obunden kraft i vårt samhälle.

Med många strängar …

Kulturen fungerar som en brobyggare, som skapar kontakt mellan människor och ger inblick i likheter – och skillnader – i vanor och traditioner. Sverige är ett mångkulturellt land och människor med rötter i olika kulturer, religioner, traditioner och nationer måste kunna mötas i ömsesidighet – på lika villkor. I det till synes enkla – att delta i varandras kulturprogram eller att tillsammans skapa – sker ofta det oerhörda: Vyer vidgas och fram växer tolerans, förståelse och uppskattning. Kulturmöten mellan dem som är födda i och dem som är inflyttade till ett land påverkar attityder och därmed samhällsklimatet. Kulturmöten sätter därför sin prägel även på människors förhållningssätt till bland annat jämställdhet, integration och demokrati. Aktörerna som verkar för kulturmöten behöver vara många.

Kulturlivet påverkar människans – och därmed samhällets – utveckling.

Människors kulturvanor är mycket olika. Många har inte frihet att själva välja vilka kulturaktiviteter de ska ta del av. Långa geografiska avstånd och ovana att ta del av vissa kulturformer lägger hinder i vägen.

Kultur kan bjuda aha-upplevelser, kanske särskilt när vi får möta kulturella uttryck som vi inte visste att vi tycker om. Stor konst kan presenteras också i litet format. Det är nyckeln till att alla människor i sin egen närmiljö ska kunna möta kulturens mångfald.

Samhällets beslut om kultur, i stat, regioner och kommuner, måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett levande, lokalt kulturliv för alla människor – i alla delar av landet: Ett kulturliv med mångfald, god kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella konstnärers gästspel och medverkan. Samhället måste, med andra ord, skapa goda förutsättningar för att samlingslokaler, kulturarrangörer och kulturarbetare ska finnas och verka i alla bygder där människor bor och lever. Till varje kulturinstitution och kulturorganisation som erhåller statsbidrag bör riktas förväntan att den, som en del av sitt basuppdrag, ska stå till hela landets tjänst och ha ett utbud som passar också mindre scener och salonger. Kulturupplevelser får inte vara ett privilegium för ett fåtal i samhället.

Kulturlivet har också betydelse för en orts attraktion och identitet. Ett rikt och intressant lokalt kulturliv är, på samma sätt som exempelvis goda kommunikationer, en faktor att räkna med när människor väljer bostadsort. Ännu ett samband mellan kultur och utveckling finns i kulturevenemang med en sådan lyskraft att de motiverar besökare att komma långa vägar: Här visar kulturen sin lyftkraft genom stolta lokala arrangörer som får kurage att ta än fler initiativ och genom ekonomiska kringeffekter i form av fler gäster i besöks- och servicenäringarna.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • genom samlingslokaler och egna kulturarrangemang medverka till levande lokalt kulturliv i alla delar av landet: Ett kulturliv med mångfald, god kvalitet och plats för både amatörers       skapande och professionella kulturarbetares medverkan,
  • skapa mångfaldens hus med kulturmöten mellan människor med rottrådar i olika länder,
  • erbjuda kvalitetsfilm i bygdegårdsbiografer och även erbjuda visningsmöjligheter i bygder där människorna har få eller inga möjligheter att se film i biograf,
  • främja kulturpolitik som ger den enskilda människan goda förutsättningar att möta kultur i olika former och med skilda uttryck.

Livslångt lärande

Att lära hela livet är en förutsättning för att fungera i vår tids ständigt föränderliga samhälle. Alla behöver vi nya kunskaper och ny livskompetens. Vägarna till kunskap är – och ska vara – många. Formell kompetens ges, i första hand, av gymnasieskolor, högskolor och universitet. Bildning i bred bemärkelse behövs för att vi ska kunna fungera i samhället och förmedlas främst via studieförbund, folkhögskolor, bibliotek och kunskapsbanker. Människan kan idag forma sin individuella väg till kunskap, och det står henne fritt att välja en växelverkan mellan formell utbildning, folkbildning och den kunskapsuppbyggnad som arbete och andra vardagserfarenheter rymmer.

Studieförbundens cirklar och föreläsningar är traditionsrika och samtidigt dagsaktuella kunskapsvägar i bygdegården, och genom den lokala förankringen når de många.

För många människor är bygdegården därför ett kunskapens hus, nära hemmet och med hög trovärdighet. Det är ett pund att förvalta för bygdegårdsföreningen. I ett samhälle, som förutsätter livslångt lärande, har bygdegårdsföreningen en ny uppgift i att motivera till och möjliggöra lärande i olika former också för dem som bor långt från utbildningsorter eller av andra skäl tvekar inför nya studier. Bygdegården som centrum för lärande kan utjämna utbildningsklyftor.

Den moderna informations- och kommunikationstekniken öppnar nya möjligheter till flexibelt lärande på distans. Formella utbildningar vid högskolor och universitet och folkbildningsverksamheter i smala nischämnen blir, via IT-buret lärande på distans, tillgängliga även för människor som bor och lever långt från högskoleorter och stora tätorter. Bygdegårdar bör utvecklas till lokala lärcentra för studier av olika slag.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • medverka till det livslånga lärandet genom att tillhandahålla väl fungerande lokaler och miljöer för kunskapssökande, studier och föreläsningar,
  • samverka med bildningsförbund och fylla bygdegården med studiecirklar, föreläsningar, kulturprogram och annan folkbildning,
  • verka för lärcentra i bygdegårdar med möjlighet till ett flexibelt, IT-buret lärande på distans vid      högskolor och i folkbildning.

Lokal utveckling

Människor ska kunna välja att bo och verka på landsbygden och i mindre tätorter. Det är nyckeln till att hela Sverige kan leva.

Bygdegården – samlingslokalen – är en del av den grundstruktur som måste finnas och fungera för att bygden ska kunna utvecklas. Väl fungerande service, utbildning och kommunikationer, inklusive post, tele och modern informations- och kommunikationsteknik, är andra delar av den infrastruktur, som är bärande för att företag ska kunna verka och människor kunna bo och leva. Initiativrika och kunniga människor kan skapa utveckling och framtidstro i alla delar av Sverige – förutsatt att just infrastrukturen är väl utbyggd och håller hög kvalitet. Därför är det är en gemensam samhällelig angelägenhet att ta ansvar för infrastrukturen.

Bygdegården är på många sätt betydelsefull för framtidstron i bygden. Det viktigaste av allt är att arbetet i bygdegården i sig uppmuntrar och utvecklar det som är drivfjädern för utveckling: Människors initiativkraft och ansvarstagande.

Vår grundsyn är att utvecklingskraften växer lokalt, och därför vill vi stärka och utveckla bygdegårdens roll i lokalt utvecklingsarbete. Bygdegården som mötesplats för idéutbyte och kunskapsvägar är självklar.

Bygdegården kan också fungera som ett lokalt servicecentrum, dit företag och enskilda vänder sig för att få tjänster utförda – genom bygdegårdsföreningen eller genom en aktör som hyr in sig i bygdegården. En bygdegård med modernt kök kan utvecklas till en populär plats för endagskonferenser eller till nav i cateringverksamhet. En bygdegård med snabba och säkra IT-kommunikationer kan vara centrum för dem som arbetar eller studerar på distans.

… på sin lyra

De vackra, mångskiftande svenska landskapen bjuder unika möjligheter för turism och annan besöksnäring -och runt om i alla dessa landskap ligger bygdegårdar. Här finns en potential för bygdegårdsföreningarna att använda sina hus i nya sammanhang -e som anhalt för turister och som centrum för rundturer i bygden. Många bygdegårdar finns i områden, där vinterturism kan utvecklas, och ännu fler kan verka sommartid – en tid då många bygdegårdsföreningar annars har stiltje i sin verksamhet.

Bygdegårdsföreningen kan uppmuntra entreprenörskap: En verksamhet som börjar helt ideellt kan utvecklas till en affärsidé. Bygdegården kan bli en kuvös för nyföretagande: En verksamhet som börjar som föreningens egen kan knoppas av och bli kooperativ eller eget företag.

Nya tider ger nya förutsättningar för arbete. Nu måste vi öppna våra sinnen för en ny syn på arbete, som tar tillvara bred kompetens och kombinerar olika arbeten – både lokalt och på distans, både lönearbete och eget företagande. Varje individ ska kunna forma sin kombination och ta hänsyn till livskvaliteter som familjeliv, närhet till naturen – och engagemang i bygdegårdsföreningen.

Varje bygdegårdsförening måste – utifrån sina lokala förutsättningar – välja sitt arbetssätt. Dialog och samsyn bör sökas med andra föreningar och grupper som verkar i den lokala miljön. I alla bygder står vi inför samma utmaning: Att samla människor och företagare för att inventera bygdens resurser och föra dialog om framtid i hembygd. Den utmaningen är lika stor i tätort som i landsbygd.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • spela en vital roll i arbetet för att hela Sverige ska leva,
  • göra varje bygdegård till ett centrum för samtal om framtid i hembygd,
  • utveckla bygdegårdar till lokala servicecentra enligt önskemål i respektive bygd,
  • medverka till ett lokalt inflytande över demokratiska beslut som berör bygden,
  • att hela landet, till samma låga kostnad, ska ha tillgång till snabba och säkra IT-kommunikationer med hög kapacitet,
  • att bygdegårdsföreningen verkar som – eller tillsammans med – en lokal utvecklingsgrupp och söker samsyn och samverkan även med andra lokala föreningar och grupper.

 

Jorden är en
Många små saker som görs av många små människor på många små platser kan förändra världens ansikte.

Kinesiskt ordspråk

Den största framtidsfrågan är förstås den om själva livets överlevnad. Hoten mot naturen är många och mycket tyder på att miljöskador nu förändrar klimatet på vår planet.

 Här i våra nordliga nejder har människor bott i cirka 8000 år, på sina håll till och med längre. Vi är lyckligt lottade med ren luft, friska vatten och vidsträckta naturområden. Här har människor rätt att bo och leva också om 8000 år. Perspektivet är hisnande och samtidigt det enda rimliga.

Vi människor måste börja att göra rätt från början, att utgå från naturens egna lagar redan när vi planerar, tillverkar, bygger, värmer och i övrigt verkar. Då kan även avfall bli en resurs för naturens kretslopp.

Bygdegården kan vara en föregångare i miljöarbetet både i sig självt och genom sin verksamhet. Miljöanpassade lösningar vad gäller såväl drift och underhåll som materialval vid ny-, om- och tillbyggnationer är en nödvändighet för att motsvara naturens krav på långsiktig hållbarhet – och gästers alltmer miljömedvetna val av mötesplatser. ”Aktiviteter i och miljöstationer i anslutning till bygdegården stimulerar och underlättar miljöanpassade val i hem och familjeliv, och därigenom bidrar bygdegårdsrörelsen till den lokala uppföljning av FN-konferensen för miljö och utveckling som handlingsplanen Agenda 21 förutsätter. Kunskap om hur handling lokalt påverkar miljösituationen och klimatet globalt är en utmaning för varje bygdegårdsförening.

När miljön skadas är inte frågan om mänskligheten ska betala. Frågan är hur – och av vilken generation. Många goda krafter och äkta personligt engagemang har förmåga att förnya vanor och mönster. Varje litet steg vi nu tar för att anpassa oss till naturens egna kretslopp är en investering inför framtiden.

Att göra rätt från början är den stora utmaningen. Att välja varor, energilösningar och driftsformer, som utgår från naturen själv och som – nu och i framtiden – kan fungera i kretsloppen, är lösningen på miljöproblemen.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • erbjuda miljöcertifierade lokaler, där bygdegårdens energiförsörjning, drift och materialval bidrar till långsiktigt hållbar utveckling på jorden,
  • vara en föregångare och vägvisare i det lokala miljöarbetet,
  • stimulera en livsstil som kan samspela med naturen.

Tillsammans är vi mer

Det finns många fördelar med att verka tillsammans i en organisation. Gemensam kunskap och gemensam styrka tillhör de allra viktigaste.

Kunskapen om omvärlden är avgörande för oss i bygdegårdsrörelsen. Vi måste, för att nu nämna några exempel, veta vilka lagar som gäller för offentliga möten, vilka normer vi har att rätta oss efter vid byggnationer, vilket ansvar vi som lokal-uthyrare har för våra gäster och – inte minst – vilka möjligheter vi har att få stöd, ekonomiskt och praktiskt, för att rusta våra hus och genomföra vår verksamhet.

Omvärldens kunskap om oss i bygdegårdarna är också helt avgörande. De, som vi hoppas ska bli våra gäster, måste veta om oss och ha förtroende för oss. De, som i stat, kommuner, studieförbund, försäkringsbolag och andra samverkansorgan, fattar beslut om bidrag till hus och verksamhet måste också ha kunskap och tillit. Kulturarbetarna, som ska framträda i våra salar och förgylla vår tillvaro, måste veta att vi är att lita på som arrangörer.

Erfarenhetsflöden

Även kunskapen om varandra – bygdegårdsföreningar emellan – är av stort värde. Tänk så mycket vi har att lära av varandra vad gäller hur hus kan skötas, förening drivas och vilka aktiviteter som kan ge gemenskap, glädje och framgång.

Det gemensamma arbetet i Bygdegårdarnas Riksförbund ger bygdegårdsföreningen kunskap, inspiration, stadga och ständigt nya möjligheter att mötas till idé- och erfarenhetsutbyten.

Bygdegårdsdistrikten verkar regionalt och samlar alla bygdegårdsföreningar till dialog, utbildning och årsstämma. Distrikten har sakkunniga som kan ge råd i försäkringsfrågor, i byggplanering, vid kultursatsningar och, förstås, i det vardagliga förenings- och styrelsearbetet. Distrikten samlar också in föreningarnas önskemål och organiserar gemensamma turnéer med bland annat teater- och musikgrupper, författare och utställningar. Distrikten underlättar för föreningarna – och för riksförbundet. I samma takt som antalet bygdegårdsföreningar, anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund, ökar, ökar också betydelsen av väl fungerande distrikt. Nästan allt arbete i distrikten utförs helt ideellt. Vi vill nu stärka och utveckla distriktsledet i Bygdegårdarnas Riksförbund. Detta är viktigt i en växande organisation, med ambitionen att – på nära håll och med högsta kvalitet – kunna motsvara varje förenings förväntan om råd, stöd och service.

Riksförbundet

Bygdegårdarnas Riksförbund är samlande forum för alla bygdegårdsföreningar i hela Sverige. Riksförbundet leds av förbundsstyrelsen som – såsom sin och hela rörelsens resurs – har ett litet, effektivt förbundskansli med anställda medarbetare med sakkunskap inom olika områden. Riksförbundet bistår bygdegårdsföreningarna och distrikten med kunskap och kontaktytor på en rad olika områden: Ledarskap, värdskap, ekonomi, byggnationer, lokalvård, miljöanpassning, försäkringsfrågor, kulturverksamhet, konstnärlig utsmyckning, utbildning och information. Dialogen fungerar också direkt mellan bygdegårdsföreningen och riksförbundet, ”där medarbetarna vill verka som möjliggörare för alla ideellt engagerade bygdegårdsmänniskor.

Bygdegårdarnas Riksförbund samverkar med andra riksorganisationer för lokalägande föreningar. Samfällt agerande ökar slagkraft och verkan.

Samverkan ger styrka

Samverkan i Bygdegårdarnas Riksförbund ger bygdegårdsföreningarna gemensam styrka. Genom att agera tillsammans för att bilda opinion eller upphandla exempelvis försäkring kan bygdegårdsrörelsen vara mer framgångsrik än om varje förening skulle agera för sig. Genom att använda gemensam symbol och gemensamma presentationer betyder varje information också PR för alla bygdegårdsföreningar. Summan är mer än alla sina delar.

Samverkan i Bygdegårdarnas Riksförbund ger bygdegårdsarbetet identitet.

Tillbakablick

Bygdegårdsrörelsen växte fram under de första årtiondena av 1900-talet. Rötterna finns i landsbygdens folkrörelser. Bristen på samlingslokaler var särskilt kännbar för ungdomarna, som många gånger bokstavligen var hemlösa med sin mångskiftande verksamhet. Därför tog de saken i egna händer, och under 25 år byggdes cirka 400 bygdegårdar runt om i landet.

Arbetet skedde genom stora ideella insatser från medlemmar främst inom Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund och Jordbrukare-Ungdomens Förbund. Virket skänktes och arbetskraften var frivillig. Ungdomarna skapade själva förutsättningarna för sina aktiva fritids- och föreningsverksamheter.

Frågan om att bilda en riksorganisation för bygdegårdar som skulle kunna bistå enskilda föreningar kom upp redan vid landsbygdskommunernas kongress 1919. Dock var det först sedan staten 1942 hade inrättat ett stöd till byggande av samlingslokaler som behovet av en riksorganisation blev uppenbart. För att erhålla statligt stöd fordrades korrekta ritningar och ansökningshandlingar. Bygdegårdsföreningarna behövde råd och bistånd vid utformning av både lokaler och ansökan.

1944 bildades Bygdegårdarnas Riksförbund, BR, av representanter för Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens Folk, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Lantbrukets Byggnadsförening och Svenska Landsbygdens Studieförbund. Riksförbundets verksamhet har sedan breddats till att också omfatta bland annat rådgivning i drifts- och miljöfrågor, utbildning av ledare och insatser för att främja ett levande lokalt kulturliv.

Verksamheten i Bygdegårdarnas Riksförbund har skiftat starkt under åren. 1945 hade BR 105 medlemsföreningar och 1960 var antalet 542. Samhällsförändringarna med befolkningsomflyttningar, ökande bilism och det nya mediet televisionen medförde en nedgång i föreningsverksamheten, som också drabbade bygdegårdsarbetet. Riksförbundets arbete begränsades och en tid var förbundets framtid oviss.

Sedan 1970-talet har antalet bygdegårdsföreningar stadigt ökat. Viktiga faktorer som har drivit på är dels det tydliga behovet av lokal utveckling, dels ett nytt statsbidrag till upprustning av allmänna samlingslokaler.

År 2000 är åtta medlemsorganisationer anslutna till BR: Lantbrukarnas Riksförbund, Centerpartiet, Centerkvinnorna, Centerpartiets Ungdomsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Förbundet Vi Unga, Riksförbundet Sveriges 4H och Jordbrukare-Ungdomens Förbund.

När det här idéprogrammet antas har den 1200:e bygdegårdsföreningen ansökt om medlemsskap i Bygdegårdarnas Riksförbund.

Hämta hela idéprogrammet som pdf.