Om Bygdegårdarnas Riksförbund

Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar föreningsdrivna allmänna samlingslokaler. Mer än 1400 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler är idag anslutna till riksförbundet.

Riksförbundet leds av en förbundsstyrelse vald av ombud utsedda vid årsmöten i de 24 distrikten. Till förbundsstyrelsens hjälp finns ett litet kansli i Stockholm med kunskap inom olika områden.

Riksförbundet bistår bygdegårdsföreningarna och distrikten med kunskap och kontaktytor inom ledarskap, värdskap, ekonomi, byggnation, lokalvård och underhåll, miljöanpassning, försäkringsfrågor, kulturverksamhet, konstnärlig utsmyckning, utbildning och information.

Bygdegården – med många möjligheter

Bygdegården – den naturliga mötesplatsen – är en allmän samlingslokal öppen för alla och förvaltad av en ideell styrelse, utsedd på demokratiska grunder.

Bygdegården är en förutsättning för demokrati och medborgarinflytande.

Bygdegårdens kännetecken

I den färgsprakande palett av bygdegårdar som finns i Sverige – olika i arkitektur, verksamhet och namn – är det ändå alltid möjligt att identifiera bygdegårdens kännetecken:

  • Är en allmän samlingslokal, tillkommen på bygdens initiativ och öppen att hyra.
  • Välkomnar alla – alla med demokratisk värderingsgrund.
  • Bärs av, i huvudsak, ideella insatser från människorna i bygden.
  • Ger möjlighet till gemenskap och fest, kunskap och kultur.
  • Ger människan möjligheter att växa och bygden möjligheter att utvecklas.

Bygdegårdsrörelsen är en folkrörelse i människors närmiljö och vardag.

Korta fakta om bygdegårdsrörelsen

  • Organiserar över 1 400 föreningsdrivna samlingslokaler
  • De flesta lokalerna är 250-300 kvm
  • Bygdegårdsföreningarna drivs av cirka 10 000 ideellt arbetande funktionärer
  • Cirka 200 000 enskilda medlemmar är anslutna till bygdegårdsföreningarna
  • I landet utförs ideellt arbete inom bygdegårdsrörelsen värderat till mer än 80 miljoner kronor årligen